Det blev en riktigt härlig prommis med hundarna idag, inte riktigt den rundan jag hade tänkt mig från början ( bortsett från apoteket ) men oj så skönt det är att komma ut och lufta skallen !

Piivo ville ha korvstopp nästan från början, och när vi var på väg från apoteket till Amiralen började han ta det långa steget före ! Åh så snygg han är när han tar ut steget på det viset, och jag skojade lite med honom och sa att vi nog skulle locka med korv ( "kåv", på riktigt blekingska ) när han ska ställas ut nästa gång.

Maxía och Laban hade inte mycket mindre bråttom, Laban slöt upp vid Piivos sida när vi nådde Amiralen, och Maxía hängde på när vi nådde Slottsbacken, och när vi närmade oss Pölsemannen så verkade Tre Amigos ha eld i baken !

Två karlar stod före oss vid Pölsemannen. Maxía steg fram och började skälla så där uppfodrande som hon gör när hon vill ha någonting. Piivo stod som en staty strax bredvid henne.

Laban hade ställt sig en bit bakom dem, och då kom grannen med kjolarna och frågade om hon fick hälsa på hundarna. Jag sa att det går bra, om hundarna vill. Maxía och Piivo hade bara ögon för vagnen från vilken de så väl vet att det finns kåv till dem, men Laban lät sig gullas lite med.

Ja alltså tills det började vankas kåv på riktigt !

Tjejen i vagnen frågade om det skulle vara hel eller trasig kåv, jag skrattade och sa att hundarna bryr sig nog inte om det.

Vi gick lite åt sidan för att hundarna skulle få kalasa, och kalas blev det minsann ! Piivo ställde sig på bakbenen och vinkade med frambenen för att försäkra sig om att få kåv. Han VET att jag smälter för det tricket varenda gång han gör det ! Maxía agerade hyena, det gäller att ha koll på nävarna när man ska ge henne något extra gott för det bara snappar till !

Lilla Laban tar sina bitar så fint. Han gör sig inte till, han snappar inte, han VET att han får sin kåv ändå ! Men han tycker inte om skinnet så det får jag gnaga bort åt honom.

Grannen med kjolarna dröjde sig kvar, till slut kände jag mig nästan tvungen att vara övertydlig med att vi måste gå.

På hemvägen passerade vi förbi Harald Nyborg och tog vänster vid skylten mot slottsruinen. Maxía sket i en lövhög vid vägkanten. Det hade börjat mörkna, och det kändes så skönt att bara glida omkring med hundarna i det tilltagande mörkret.

Vi kom ut på Riksvägen och tog Augerumsvägen hem. Piivo och Laban kissade på skylten vid det gröna huset innan Trehörningen.

När vi kom hem på området sjönk mitt goda humör en smula. Det hade varit så skönt och upplyftande att bara knalla omkring och jollra med hundarna och inte tänka på något speciellt, bara vara tillsammans allihop. Det kändes inte särskilt upphetsande att komma hem till disk, matlagning, och alla andra måsten som finns i ett tvåmannahushåll.

Men vi hade haft en jädra härlig prommis, hundarna och jag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Laban och Maxía på stenen under vilken gamle Pompe vilar. Bilden tagen i april i år.   Ojojoj, nästan 1,5 år sedan jag skrev något sist. Man kan säga att bloggen har fått ligga i träda.    Mycket har hänt under den tiden, t ex vann Laban s...

Nu blev det inte så, jag var så rasans trött att jag till väldigt stor del av helgen har sovit och slappat. Och haft dåligt samvete för hundarna som hade en väldigt tråkig matte. Tanken var att vi skulle ha lite roligt och trevligt tillsammans, jag...

Egentligen har jag inte någon vidare tid för att sitta och klappra, men som vanligt lullar jag i min egna lilla värld och som vanligt blir det en del funderingar. Den här gången funderar jag över Piivo, jag tycker faktiskt lite synd om honom.   ...

Det är inte bara hundars beteende som är intressant att studera. På sistone, inte bara igår och idag, har jag lagt märke till hur folk jag möter beter sig när jag kommer med enbart Maxía, Piivo, och Laban, när jag kommer med nämnda tre och valpen, oc...

  Så här ser hon ut, hon fyllde 4 månader i söndags och bilden är tagen idag. Duktiga handlern Roland Sandström poserar henne.   Jag har haft henne hemma några timmar idag och passat på att hantera och pyssla lite med henne. Med tanke på at...