Har precis kommit upp från tvättstugan, egentligen är det Uffe som brukar skötta tvätten men det fanns ingen tid i helgen ( har brukar boka söndagar ) så det blev en bokning som i morgon.

Men i morgon är det lillebrors födelsedag, så hela familjen ska ut och äta lite på kvällen.

Det blev till att ändra tvättid, och det var ren flax att det fanns en tid idag på förmiddagen.

Naturligtvis försov jag mig en hel timme, men tack och lov var det inte jättemycket att tvätta.

Våra handdular och hundarnas filtar får dock vänta till nästa gång.

Precis som allt annat så tvättar och viker Uffe och jag på helt olika sätt, jag har flera gånger ifrågasatt varför i helsike tvätten blir så skrynklig när han har vikt den ?

Man behöver inte stryka typ allt, det räcker att slå ut plaggen ( rista hårt ) och hänga dem RAKT så slipper man stryka ! Btw, jag stryker aldrig annat än när man ska klä upp sig lite och finkläderna behöver slätas till.

Jag har länge med stigande irritation sett hur rörigt det ser ut bland örngotten i linneskåpet. Slarviga vikningar, blandningar av färgat, vitt, och möstrat huller om buller, skrynkligt.

Så idag när jag kom upp från tvätten öppnade jag linneskåpet och bestämde mig för att innan jag lägger in lakanen ska jag sortera ut och vika om varenda örngott, för det såg för jävligt ut enligt min uppfattning !

Vika, pressa ut luft, vika, pressa ut luft, vika, pressa ut luft. Lägga rakt, snyggt och prydligt.

De örngott det fanns två av ( som tillhör något bäddset ) lades i en hög, udda örngott i en hög, och vitt och färgat i en hög.

Den här veckan tänkte jag ta och snygga till sådana detaljer lite varje dag. Fast Uffes garderob struntar jag i, vill han ha sina t-shirtar vikta i A-form ( viker in tröjans axlar ) som lätt faller ihop så får han ha det. Min egen vardagsgarderob behöver däremot sorteras upp och snyggas till.

Kanske behöver något slängas ? Det återstår att se, man kan ju inte samla på sig hur mycket kläder som helst, trots att man inte har råd att köpa nya varje gång man behöver.

Nog om det.

I lördags hade vi Carina på middag, och det blev verkligen lyckat, vi hade jättetrevligt !

Jag hade gjort plommonspäckad karréstek med sås och potatis, till det en fräsch sallad.

Naturligtvis hade vi kommit ihåg att köpa Coca-Cola till middagsgästen som nästintill överkonsumerar den varan. Det finns tre anledningar att bjuda på middag : Carina är en väldigt fin vän till mig, hon fyllde år i tisdags, och det gick väldigt bra för henne och DCI på tävlingen i lördags.

Efter middagen gick vi ut i vardagsrummer och sjönk ner i soffan, lagom proppmätta. Samtalsämnena berörde allt mellan himmel och jord, men självklart blev det mest hund.

Carina hade sina tre hundar med i bilen som hon parkerat utanför. Uffe hade bett mig att fråga om han fick gå ut med Yanni, men jag sade konsekvent ifrån att det fick han fråga själv. Det gjorde han faktiskt en stund senare, fast jag gav honom lite hjälp på traven. Lite snäll kan man ju vara..

Uffe fick gå ut med Yanni, som även fick vara med här inne resten av kvällen. Uffe såg ut som ett barn på julafton när han kom in med henne !

Och när jag ser Yanni så känner jag bara kärlek och glädje !

Och Laban, lilla älskade Laban, han blev själaglad när han fick syn på sin långnästa storörade kompis ! Han höll på att slå knut på sig själv, svansen gick som en propeller, och han sken som en sol. Hela hans lilla väsen utstrålade ren och skär glädje ! Jag fick säga till Uffe att släppa Yanni så hon fick kolla av själv, håller man fast i hunden i det läget så blir det lätt fel.

Och Yanni själv bekantade sig lite med Maxía, Piivo, och Bhernard.

Allting gick bra, bortsett från när Bhernard började visa lite mer intresse för den nya bekantskapen som visade tveksamhet och ogillande. Nå, hon är inte den enda hunden som gör det, för Bhernard ÄR svårläst. Han har som sagt inte särskilt många tänder kvar i munnen så tungan hänger ut lite på ena sidan, och hans blomkålsöron är inte särskilt rörliga. Hans uttryck är ibland trött och lite ledset, och ibland typ lyckligt. Det gör att han ser lite imbecill ut.

Yanni kunde helt enkelt inte förstå sig på honom, så för säkerhets skull stängde vi ut honom i köket en stund.

Maxía och Piivo var skeptiska till den nya bekantskapen. Piivo visade till och med lite rädsla. Maxía skulle som vanligt uttrycka sig i skarpa ordalag, men med lite hjälp från Carina så lugnade det ner sig lite efter hand.

Yanni tog det hela med ro, hon var så fin bland de små och verkade typ se sig för var hon satte ner sina tassar !

Laban ville hemskt gärna vara ömsom hos Carina och ömsom hos Yanni. Ibland ville han vara hos mig också. Det var så härligt att se hur han öppnade upp ! Han brukar inte vara så tillgänglig hemma.

Och Uffe kärade ner sig i Yanni, vilket är ett stort plus. Han föll pladask ! Jättebra, indeed, eftersom jag ju fortfarande vill ha en fin ( helst son ) avkomma efter denna härliga hund.

Jag vågar t o m drömma lite om det igen, men inte för mycket.

Vi ska få låna Yanni lite till helgen och jag föreställer mig nästan att vi kommer att slåss om vem som ska gå ut med henne, hihi.

Jag älskar ju schäfrar, i synnerhet Yanni, och det finns måååånga både fina och trevliga hundar från Elisabeths och Kjells uppfödning.

Operation övertalning planeras nu, jag tänker närmast på när Piivo skulle komma till oss.

Jag hade uttryckt mitt intresse till Paméla, som ju därmed väntade på svar.

Det tog två veckor. Jag tjatade i två veckor, men Uffe var inte motvillig på något vis, han ville bara fundera och det är bra. Samtidigt går jag där och håller andan och hoppas på det bästa.

Nu gäller det en hund av mer storvuxen ras, när den är fullvuxen kommer den att väga 35-40 kilo. Tre Amigos, viktmässigt räknat, väger från Labans nätta 6 kilo till Piivos lite maffigare 8 kilo.

Lördagskvällen kom till ända och det blev dags för Carina att dra sig hemåt. Klockan hade blivit sent, och trevligt nog var Uffe fortfarande vaken.

På fredag kommer Yanni, och jag har sagt till min lille bror att jag inte kan ha Bhernard just den dagen med tanke på hur Yanni reagerade på honom, och att jag är själv hemma med hundarna tills Uffe kommer hem från jobbet. Det är alltså enbart för Bhernards egen skull. På helgen går det bra eftersom ju Uffe är hemma, men inte just på fredag..

Men oj vad jag sannolikt kommer att plåta !