Det här blir nog ett ganska kort inlägg, för tillfället är det mycket att göra.

Just nu passar jag sankt bernhardshunden Bamse, en snäll och trevlig 55-60 kilo tung och 18 månader gammal gosse som ska vara här ett tag medans hans ägare vänjer sig lite mer vid att vara föräldrar.

Hans matte har lite problem efter förlossningen, och tycker det är svårt att hantera både barnvagn och bjässig hund. Husse jobbar, så tid och ork räcker inte riktigt för tillfället.

Trots lite extra bök här hemma så går det ändå ganska bra med en biffig hund och tre små. Maxía tar förstås varenda tillfälle som dyker upp att i starka ordalag tala om för gästen att det minsann är HON som är bossen, och hör se'n !

Piivo tjurar mer än vanligt, har även försökt spänna sig men tonar ner lite nu. Jag sneglar lite extra på honom eftersom jag så väl vet att han inte backar om så skulle vara, och han skiter fullständigt i storleken på motståndaren. Nå, det har som sagt lagt sig, så jag behöver inte vara orolig, men lite extra koll har jag förstås ändå.

Laban är rätt ok med den stora besökaren, men han krånglar lite med maten. Jag delar av Bamse från de andra när de ska äta, jag litar inte ett skit på Piivo när han har sin skål framför sig, och jag vet inte hur Bamse funkar på den punkten. Mer än att han äter sin egen mat med synnerligen god aptit.

Promenader blir det förstås. I morse var jag uppe klockan sex, Bamse kom ut strax efter halv sju, och de små kom ut strax innan halv åtta. Runt halv nio fick de frukost. Stora hundar, då i synnerhet hundar med djup bröstkorg, ligger i riskzonen för magomvridning och därför ska de vila minst en timme före och två timmar efter utfodring, kroppen ska vara lugn för att minska risken för magomvridning.

Och så där håller jag på, först ska Bamse ut, och sedan de små. Jag försöker trötta ut dem så mycket som möjligt, då är de lugnare och tystare inne.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Laban och Maxía på stenen under vilken gamle Pompe vilar. Bilden tagen i april i år.   Ojojoj, nästan 1,5 år sedan jag skrev något sist. Man kan säga att bloggen har fått ligga i träda.    Mycket har hänt under den tiden, t ex vann Laban s...

Nu blev det inte så, jag var så rasans trött att jag till väldigt stor del av helgen har sovit och slappat. Och haft dåligt samvete för hundarna som hade en väldigt tråkig matte. Tanken var att vi skulle ha lite roligt och trevligt tillsammans, jag...

Egentligen har jag inte någon vidare tid för att sitta och klappra, men som vanligt lullar jag i min egna lilla värld och som vanligt blir det en del funderingar. Den här gången funderar jag över Piivo, jag tycker faktiskt lite synd om honom.   ...

Det är inte bara hundars beteende som är intressant att studera. På sistone, inte bara igår och idag, har jag lagt märke till hur folk jag möter beter sig när jag kommer med enbart Maxía, Piivo, och Laban, när jag kommer med nämnda tre och valpen, oc...

  Så här ser hon ut, hon fyllde 4 månader i söndags och bilden är tagen idag. Duktiga handlern Roland Sandström poserar henne.   Jag har haft henne hemma några timmar idag och passat på att hantera och pyssla lite med henne. Med tanke på at...