Jag är nöjd med den här dagen och anser mig berättigad att vara lite "uppnäst" ( = stolt, mallig ).

Laban har fattat hela grejen med träningspromenaderna, men det händer att han "glömmer" och blir som uppslukad av en doft e d.

Fick ett hundmöte på dagens träningspromenad. Laban iakttar den nyfiket och de får ögonkontakt. Matte säger "nej", släpper kopplet och fortsätter rakt fram fast i lite raskare tempo. Laban springer till matte, den andra hunden är plötsligt inte lika intressant. Fast när han följer med matte kan han ändå inte låta bli att vända på huvudet och titta efter den andra hunden.

Har börjat lägga in lite lydnadsmoment i träningspromenaderna. Idag var det lite förighet på schemat, och Laban var riktigt duktig !

Det ska vara roligare och intressantare att vara med matte än att ha järnkoll på omgivningen. Han HAR blivit bättre, han sprätter inte iväg likadant i kopplet, det ÄR lättare att dra till sig hans uppmärksamhet. Han lugnar ner sig, även att det kan ta ett tag.

Så småningom ska jag även lägga in lite rallylydnadsmoment.

Det börjar märkas på honom även när jag tar ut hela gänget på rastning. Han lugnar snart ner sig och sprätter inte iväg på samma sätt, det är lättare att få kontakt med honom. Detta påverkar även de andra två i positiv riktning. I eftermiddags blev det lite roligt när vi var ute och rastade, vi mötte en grannkvinna i 55-årsåldern som i likhet med många andra är väldigt förtjust i hundarna. Hon vill så gärna ha en hund, men det får vänta tills hon går i pension, och då vill hon gärna ha en tibetansk spaniel. Så vi pratade om rasen, och jag berättade vad jag brukar göra med mina tre. "GÅR det att träna dem ?", frågade hon mig, och utan omsvep direkt från hjärtat svarade jag henne att det går alldeles utmärkt att träna en så'n här.

Jag erbjöd mig att visa och sträckte över Maxías och Piivos koppel till henne. Laban blev glad och visade finfin förighet, vi visade även ett par rallylydnadsmoment eftersom kvinnan hade frågat vad rallylydnad är för något. Piivo ville också hemskt gärna få en "svängom", så jag sträckte över Labans koppel och körde helt kort lite förighet även med Piivo. Det var det mest perfekta den hunden har gjort i hela sitt liv, bortsett från att han glömde sätta sig ner när jag stannade.

Strax efter var kvinnan tvungen att gå vidare, och det samma gällde för oss.

Det här blev en riktigt bra dag, i morgon finns det också planer på träning och aktivering.

I min hundvärld finns inget "det går inte", och jag kan ventilera lite här, men att babbla en massa gör ingen nytta.

Det är träningsresultaten som får tala för sig själva. Rätt och slätt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Laban och Maxía på stenen under vilken gamle Pompe vilar. Bilden tagen i april i år.   Ojojoj, nästan 1,5 år sedan jag skrev något sist. Man kan säga att bloggen har fått ligga i träda.    Mycket har hänt under den tiden, t ex vann Laban s...

Nu blev det inte så, jag var så rasans trött att jag till väldigt stor del av helgen har sovit och slappat. Och haft dåligt samvete för hundarna som hade en väldigt tråkig matte. Tanken var att vi skulle ha lite roligt och trevligt tillsammans, jag...

Egentligen har jag inte någon vidare tid för att sitta och klappra, men som vanligt lullar jag i min egna lilla värld och som vanligt blir det en del funderingar. Den här gången funderar jag över Piivo, jag tycker faktiskt lite synd om honom.   ...

Det är inte bara hundars beteende som är intressant att studera. På sistone, inte bara igår och idag, har jag lagt märke till hur folk jag möter beter sig när jag kommer med enbart Maxía, Piivo, och Laban, när jag kommer med nämnda tre och valpen, oc...

  Så här ser hon ut, hon fyllde 4 månader i söndags och bilden är tagen idag. Duktiga handlern Roland Sandström poserar henne.   Jag har haft henne hemma några timmar idag och passat på att hantera och pyssla lite med henne. Med tanke på at...