Egentligen har jag inte någon vidare tid för att sitta och klappra, men som vanligt lullar jag i min egna lilla värld och som vanligt blir det en del funderingar.

Den här gången funderar jag över Piivo, jag tycker faktiskt lite synd om honom.

Valpen är hos oss vanligen omkring 4 dagar per vecka, och hon har utan överdrift stor respekt

för Maxía och Laban men Piivo har blivit något av en kamptrasa. Han är ju alldeles för snäll och har en stubin som är en halvmil lång. Han klagar nästan aldrig och är vad man kan kalla en väldigt tålig hund som tar en hel del innan han faktiskt säger ifrån.

Valpen kan inte låta honom vara ifred, och i detta finns mig veterligt 2 alternativ.

Det ena är att uppmuntra Piivo när han säger ifrån ( det är vad jag gör nu ), och det andra är att hålla isär de två.

Jag tror jag vet vad Piivo beteende bottnar i. För 2,5 veckor sedan var ju valpen här över helgen,

och det gick ganska vilt till under fredagen. När kvällen kom började Piivo faktiskt tröttna rejält på valpens enträgna och livliga inviter. Han vrålade till och skulle ge igen, men omedelbart kom Laban farande som ett skott från ingenstans och gav sig på Piivo. Slagsmål utbröt förstås så jag gick fram och tog Laban i hampan och körde ut honom på balkongen. Det hela verkade lägga sig ganska snart så Laban fick komma in igen, men gav sig handlöst på Piivo igen. På nytt tog jag den lille rackaren i hampan och lyfte ut honom, denna gång i köket där han fick sitta lite längre än ute på balkongen. Som tidigare nämnts har Laban ett starkt resursförsvar, och jag fann det uppenbart att han ser på valpen som en resurs. Sannolikt för att han har tränats ihop med schäfrar och förknippat dem med något trevligt. Han så att säga äger.

Jag har sett tendenser till detta beteende hos Laban ett par gånger sedan dess, men jag har upplevt det som en smula förvirrat eftersom han samtidigt har haft en tuggis. Dubbla resurser alltså. Släpper han tuggisen för att ge sig på Piivo så blir tuggisen garanterat stulen av valpen eftersom ju Laban då skulle vara upptagen med att slåss med Piivo. 

Den senare verkar sedan incidenten vara lite stukad, och bättre blir det inte då valpen är på honom och vill leka. Igår ägnade jag större delen av dagen till att uppmuntra Piivo att bli förbannad och säga ifrån på skarpen mot valpen. Han tog till sig detta, och till slut blev han tvärförbannad. Och valpen, som är synnerligen ihärdig, blev ännu ivrigare i sina försök att få igång Piivo till lek och när han vrålade på henne ännu en gång knuffade jag faktiskt undan henne för att i möjligaste mån få henne att låta Piivo vara i fred. Tanken var att hjälpa Piivo, inte att ta hand om situationen. Jag ville visa henne att hennes uppförande mot Piivo inte är önskvärt.

I morgon är hon här hos oss igen, det ska bli intressant att se hur hon beter sig mot Piivo då.

Och naturligtvis får jag samtidigt ha koll på Laban eftersom han uppfattar valpen som en resurs.