Piivo är typ stencool i de flesta lägen, men när vi ska in till staun så håller han på att krypa ur skinnet i ren iver över allt det spännande som väntar.

Som vanligt fick han sitta i knä't på bussresan. Jag tycker det är ok när det bara är han och jag.

Vi skulle till favoritbutiken Hundbiten, ett Mecka för hundägare och ett paradis för människoälskande godisgalna hundar som Piivo.

På Hundbiten finns banne mig ALLT ! Utom spårflaggor..

...och jag har heller inte sett några apportbockar. Skit samma, det är bara bra att man inte har gott om pengar ändå när man kommer dit för då hade jag banne mig köpt allt som finns !

Vi skulle bara ha lite färskfoder, och självklart köptes det även lite godis och kex. Utbudet på godisar, tuggisar, och kex är bara helt makalöst, och Piivo sniffade runt för kung och fosterland.

Och så skulle jag titta lite på täcken till Laban..

Jag anser att under den kalla årstiden ( aldrig annars ) behöver hunden inte ha täcke så länge den är i rörelse, men ligger den stilla, t ex i bilen, så behöver den hålla sig varm på annat sätt och där kan ett täcke vara en god investering. För övrigt tycker jag att kläder till hundar är enbart ett idiotiskt påfund ! Täcken, skvättskydd, och tikskydd fyller en funktion, resten ger jag ingenting för.

Piivo fick vara lite provdocka för täcken, de modeller som var aningen små till honom skulle säkert passa Laban bra. Färger och mönster är oviktigt så länge täcket fyller sin funktion. Helst vill jag ha fleecefodrat, det återspeglar kroppsvärmen bättre.

Något som inte passade var prislappen, men så köpte jag heller inget täcke idag. Ska titta lite på Ö&B snarast, de har hyfsade grejer till bra pris, men tyvärr får man inte ta in hunden för att prova..

När vi efter uträttat ärende gick från Hundbiten återstod bara en sak som är nästan obligatorisk. Piivo skulle få en "kåv". Det är vår lilla grej när vi är inne i staun, att matte bjussar Piivo på "kåv".

Så har det varit ända sedan han var liten, fast från början var det smakbitar av hamburgare från Olles korvbar. Sedan har det blivit vår lilla grej. Har provat med hamburgare från McDonalds, men den faller inte i god jord hos Piivo heller. Fjolårets arrangerade hundpromenader på onsdagskvällarna brukade passera förbi Pölsemannenvagnen utanför Willy:s, och inte sällan bjöds det på "kåv" där. Detta har hållt i sig, när jag är på prommis med hundarna åt det hållet så passerar vi väldigt sällan Pölsemannen utan att ha köpt en "kåv", och efter hand har stadens hamburgare fått ge vika för "kåv".

Mitt emot bibblan i staun såg jag en vagn av korvmojtyp. KORV FALAFEL HAMBURGARE KEBAB, stod det på den. Tyvärr visade det sig att de inte sålde korv längre, men trots det charmade Piivo de två utländska killarna i korvmojen så pass att jag fick lyfta upp honom mot luckan så de fick hälsa på varandra, och om jag inte ser upp så blir Piivo högfärdig eftersom killarna såg beundrande på honom och tyckte han var snygg. Han ÄR snygg ! Det har vi fått berättat för oss sedan han var unghund, och han är MINST lika snäll också.

Vi gick vidare. Jag funderade faktiskt på om vi skulle strunta i "kåv", men kom på bättre tankar, så vi strosade vidare genom Hoglands Park på väg mot Olles korvbar vid gamla busstorget.

När vi kom till Olles stod där två äldre herrar före oss i luckan. När Piivo uppfattade doften av den första herrens korv med mos gick larmet direkt ! WAUWAUWAUWAU ! Den första herren log lite mot oss, växlade ett par ord och gick och satte sig för att äta. Piivo lugnade ner sig, åtminstone tills det blev den andre herrens tur att beställa och få sin mat. Då höll han banne mig på att krypa ur skinnet ! Herren blev lite road av Piivo, som krumbuktade och tiggde allt han bara orkade tills jag blev tvungen att plocka ner honom en smula.

Så blev det vår tur, det blev kokt "kåv" i en servett som Piivo knappt kunde bärga sig att få, men när han fick sina "kåvbitar" så smaskade han i sig dem desto ivrigare.

Sedan gick vi för att ta bussen från Blekingegatan, Piivo passade på att skita invid järnvägsstationen, och fick senare modella lite för en bild som beskriver hur man väntar på bussen. Bilden kommer senare.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Laban och Maxía på stenen under vilken gamle Pompe vilar. Bilden tagen i april i år.   Ojojoj, nästan 1,5 år sedan jag skrev något sist. Man kan säga att bloggen har fått ligga i träda.    Mycket har hänt under den tiden, t ex vann Laban s...

Nu blev det inte så, jag var så rasans trött att jag till väldigt stor del av helgen har sovit och slappat. Och haft dåligt samvete för hundarna som hade en väldigt tråkig matte. Tanken var att vi skulle ha lite roligt och trevligt tillsammans, jag...

Egentligen har jag inte någon vidare tid för att sitta och klappra, men som vanligt lullar jag i min egna lilla värld och som vanligt blir det en del funderingar. Den här gången funderar jag över Piivo, jag tycker faktiskt lite synd om honom.   ...

Det är inte bara hundars beteende som är intressant att studera. På sistone, inte bara igår och idag, har jag lagt märke till hur folk jag möter beter sig när jag kommer med enbart Maxía, Piivo, och Laban, när jag kommer med nämnda tre och valpen, oc...

  Så här ser hon ut, hon fyllde 4 månader i söndags och bilden är tagen idag. Duktiga handlern Roland Sandström poserar henne.   Jag har haft henne hemma några timmar idag och passat på att hantera och pyssla lite med henne. Med tanke på at...